POSTEN PRESSMEDDELANDE 2004-01-02    

Sensuella blommor och träverktyg på årets första frimärken

Posten visar sensuella och fantasieggande blommor på årets första frimärken. Fotograf Rossi Rossters sinnliga närbilder passar bra på vårens kärleksbrev. Frimärkena ges ut den 26 januari. Samma dag kommer snickarens klassiska träverktyg samt världsarvet Laponias vildmark på frimärke.

Rossi Rossters närbilder på blommorna ger utrymme för egna kärleksfulla tolkningar. Blommor har i alla tider och kulturer världen över symboliserat kärleken. Konstnärer och författare har inspirerats av blommornas utseende men också deras symbolspråk. Under det romantiska 1800-talet utvecklades blommornas eget kodspråk. En mörkröd blomma kunde säga ”jag längtar efter dig”, en rosa blomma ”jag är förälskad i dig” och en vit blomma visade på blyghet eller kyskhet.

Frimärksmotiven visar några av våra vanligaste blommor i annorlunda tappning. Vi kommer nära inpå tulpan, lilja, hibiskus, amaryllis och kalla.

Att snickra har alltid varit en populär fritidssysselsättning i vårt skogiga land. I takt med den rådande heminredningstrenden har intresset fått en nyrenässans. Posten uppmärksammar trenden genom att ge ut tre av de vanligaste och äldsta träverktygen i människans historia. Såg, borr och hyvel i olika varianter och storlekar hjälpte snickaren i stora tunga arbeten eller för att putsa på små fina detaljer. Frimärkena visar putshyvel för finputsning, spännsåg även kallad snickarsåg och borrsväng med det klassiska u-formade handtaget.

Posten fortsätter sin serie om världsarven och i den fjärde delen porträtteras Laponia, som ibland kallas för en av Västeuropas sista vildmarker. Unesco utsåg 1996 Laponia till världsarv för områdets storslagna natur i kombination med en levande samisk kultur. I det 9400 km2 stora området ingår de fyra nationalparkerna Muddus, Sarek, Padjelanta och Stora Sjöfallet samt samt naturreservaten Sjaunja och Stubba.


Vid frågor kontakta:
Åsa Ivarsson, informatör, tel 08-781 54 96, mobil 070-980 51 41,
e-post asa.ivarsson@pf.posten.se
Ingrid Eriksson, informatör, tel 08-781 54 41, mobil 070-980 06 96,
e-post ingrid.eriksson@pf.posten.se





Med Postens hjälp kan meddelanden och varor levereras snabbt, säkert och kostnadseffektivt. Vi möjliggör mervärden hos våra kunder genom att kombinera fysiska och elektroniska flöden där Postens tjänster också kan integreras i våra kunders verksamhet. Kort sagt är vi experter på allt mellan "Till och Från". Med över 3 000 serviceställen ger vi daglig service till 4,3 miljoner hushåll och 800 000 företag i Sverige. Varje dag hanterar vi cirka 20 miljoner försändelser. Med cirka 40 000 medarbetare och en omsättning på över 23 miljarder kronor är vi en av Sveriges större koncerner. Moderbolag i koncernen är Posten AB (publ) som ägs av svenska staten. Besök oss gärna på www.posten.se
Fakta om frimärksutgåvorna

Utgivningsdag 26 januari

En doft av kärlek
I alla tider och i alla kulturer har blommor använts som symbol för kärleken, den kyska såväl som den sinnliga. Den vita blomman kan symbolisera det oskuldsfulla och en utslagen ros kan visa på lustfylld kärlek. Blommornas tjusningskraft inspirerar konstnärer, poeter och musiker att uttrycka känslor av kärlek, längtan och sorg.

Fotograf Rossi Rossters fantasieggande närbilder på blommor blir nu frimärken. De utslagna blommorna porträtteras på ett sensuellt och närgånget sätt som ger utrymme för olika tolkningar. I fokus står blommans inre med kronblad, frömjöl, ståndare och pistill, de delar blomman använder för att locka till sig pollinerande insekter. Liksom hos blommorna dras människor till varandra genom doft, färg och utseende och många poeter och författare har låtit blommornas kärleksakt få symbolisera den mellan man och kvinna.

På frimärkena ser vi spännanden närbilder av våra vanligaste snittblommor och krukväxter: tulpan, lilja, hibiskus, amaryllis och kalla.

Brev som bär frimärkena med de sinnliga blombilderna hoppas Posten ska sprida värme och närhet till den som får ta emot brevet.

Förlagorna till frimärkena är foton tagna av Rossi Rosster. Gustav Malmfors har stått för typografin. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset och ges ut i häfte med fem motiv och tio frimärken avsedda för 1: klass Inrikes brev.


Träverktyg
Att arbeta med trä har en lång tradition i vårt skogiga land. Numera har hantverket också blivit en hobby i tiden. Det snickras och målas som aldrig förr. TV-program och tidskrifter inspirerar med idéer om hur man fräschar upp sitt hem och byggmarknaden har blivit ett eldorado för hobbysnickaren. Posten uppmärksammar trenden och ger ut frimärken med klassiska träverktyg: såg och borr, de allra äldsta redskapen i mänsklighetens historia samt hyvel, känd ända från antiken.

Under sekler har snickare som tillverkat möbler och inredningar använt sig av en mängd olika hyvlar anpassade för speciella ändamål. Skrubbhyvel, profilhyvel, rubank och oxhyvel är några av snickarens många hyvlar. Frimärkets smidiga putshyvel består av en stock med sula av hårt trä. Den används för att ge ytan en färdig slutputsning.

Spännsågen som visas på frimärket kallas även Snickarsåg. Den fanns i många olika storlekar och hade ett brett användningsområde. Snickarens spännsåg användes för finare arbetsmoment som träslöjd medan de största användes för att klyva timmer. Sågen har använts i Sverige sedan järnåldern men lär ha uppfunnits av egyptierna.

Frimärkets borrsväng används för handborrning och känns igen på det vridbara handtaget som sitter i mitten av den u-formade svängeln. Borrsvängen har varit känd sedan tidig medeltid och de äldsta bevarade exemplaren i Sverige är från 1600-talet. Ännu på 1900-talet tillverkades borrsvängar i trä men idag har plast ersatt träpartierna.

Frimärkena är formgivna av Gustav Malmfors efter bildunderlag från Derome Träbearbetnings Museum, Stockholms Snickarmästareförening och Carl Malmstens Centrum för Träteknik & Design. Piotr Naszarkowski har graverat hyveln och Lars Sjööblom sågen och borrsvängen. Frimärkena är tryckta i en färg ståltryck. De ges ut i rulle om 100 frimärken. Putshyvel är avsett för 1:a klass Inrikes brev, Spännsåg för Ekonomibrev och Borrsvängen för Föreningsbrev.

Laponia – Världsarvet 4
Postens frimärksserie om världsarven fortsätter och den fjärde delen visar motiv från Laponia i Lappland. Områdets storslagna natur i kombination med en levande samisk kultur gjorde att Unesco 1996 utsåg Laponia till världsarv. Motiven på de två frimärkena är kåtor vid kalvmärkningshagen i Sirkas sameby, Padjelanta, och en vy över Rapadalen i Sarek.

Allt fler turister söker sig till Laponia för att uppleva en av Västeuropas sista stora vildmarker. Fyra nationalparker och två naturreservat bildar tillsammans det 9 400 km2 stora området. Laponia visar i huvudsak upp två skilda landskapstyper. Den östra delen ingår i den eurasiska taigan och består av stora slätter, våtmarker, sjöar och urskogsområden med över 700 år gamla tallar. I väster finns höga fjäll, otämjda älvar och vattenfall. Sarekområdet innehåller omkring 200 fjälltoppar och ett hundratal glaciärer. Här ligger också Rapadalen, en av Skandinaviens mäktigaste fjälldalar.

Laponia är en fristad för utrotningshotade djur som brunbjörn, djärv, lo och fjällräv. Jaktfalk, kungsörn, havsörn och ett stort antal änder och vadare ingår i det rika fågellivet.
I Laponia finns idag sju samebyars marker med omkring 300 renskötande samer och 50 000 djur. Området har sedan förhistorisk tid nyttjats av samerna för renskötsel, jakt och fiske.

Frimärkena Laponia – Världsarvet 4 bygger på foton av Kate Kärrberg och Kjell Ljungström. Eva Ede har stått för den grafiska formen. Frimärkena är tryckta i fyrfärgsoffset. De har två motiv och ges ut i ett häfte med fyra frimärken med valör 10 kronor, portot för 1:a klass Utrikes brev.